Drömmar är ett mysterium för vetenskapen – varför drömmer vi?

Drömmar slutar aldrig fascinera människan. Drömsömnen är ett fenomen som fängslat oss i urminnes tider. De tidigaste skrifterna man hittat om drömmar går så långt tillbaka som 5000 år i Mesopotamien, civilisationens vagga.

Drömmarna har genom historien ända fram till våra dagar setts som en högre form av kommunikation, bärare av gudomliga budskap, profetior, undermedvetna ledtrådar till vad vi åtrår, och framförallt en källa till inspiration. Men, varför drömmer vi? Vad har drömmen för kognitivt syfte? (läs också mardrömmar)

Teorier om drömmar

Forskare har länge försökt lösa drömmarnas gåta utan att lyckas. Teorierna om varför vi drömmer är många och har skiftat genom åren.

Artemidorus skrev en bok om att tolka drömmar för nästan 2000 år sedan, och hävdade att det finns två former av drömmar: de profetiska, och de realistiska som handlar om det som är angeläget för oss för stunden.

I början på 1900-talet gjorde Sigmund Freud kopplingen mellan det undermedvetna och drömmar, och drömmarna blev då ett verktyg för att lösa emotionella problem.

Calvin Hall forskade i drömmar på 1950-talet och drog slutsatsen att de element eller teman som dyker upp i våra drömmar representerar vår sociala miljö och hur vi passar in i den. Genom att studera frekvensen av drömteman som återkommer ofta i våra drömmar kan vi, enligt Hall, lista ut vad som ligger och gnager i vårt medvetande och som sipprar ut i form av visuella representationer i drömmarna (på ungefär samma sätt budskap i filmer är ”gömda” i olika former av symbolik). Till exempel kan en dröm om en katt betyda att det föreligger ett behov av att använda sig mer av intuitionen.

Nuförtiden har drömforskningen mer fokus på fysiologiska processer. REM-sömnen blev ett begrepp på 50-talet och sedan dess har det kommit teorier om att den hjälper till att lagra intryck vi erfarit under dagen i vårt minne. En teori som skapade rabalder under 80-talet var att REM-sömnen skulle ses som en form av papperskorg för hjärnan, att drömmarna var ett sätt för hjärnan att filtrera bort överflödig information.

På 2000-talet är de flesta teorier om drömmar ett hopkok av ovanstående teorier, och fokus ligger på moderna forskningsfält som neuroner och gener. Men, trots all forskning har vetenskapen fortfarande inte lyckas få fram svaret på frågan ”varför drömmer vi”?

Faktum är att sömnforskare ännu inte helt förstår varför vi sover, och drömmar är ett fenomen som är ännu svårare att greppa. Förmodligen kommer vi aldrig helt förstå drömmarnas funktion, men det kanske är lika bra det. Drömmarna förblir en form av magi, en mystisk färgklick i en vardag som vetenskapen i övrigt kategoriserat och analyserat in i minsta detalj.

Fler fakta om drömmar (uppdaterat 2013): 

• Om man har våldsamma drömmar (som man lever ut genom att sparka och skrika) kan det vara ett tecken på att man lider av en sällsynt störning som gör att REM-sömnen inte är som den ska ska. Detta kan vara ett tidigt tecken på hjärnsjukdomar som Parkinsons sjukdom eller demens.
• På senare år har man kommit fram till att nattugglor är mer benägna att drömma mardrömmar eller uppleva så kallade klardrömmar (drömmar som man kan kontrollera). Man är osäker på varför det förhåller sig på detta vis men tror att det har att göra med när på dygnet som kroppen utsöndrar stresshormonet kortisol.
• Om man ofta upplever det som att man ”drömmer hela natten” och har väldigt starka drömmar som man kommer ihåg tydligt kan det vara ett tecken på depression. 
• Män drömmer oftare om sex än vad kvinnor gör. Kvinnors drömmar kan ofta delas in i tre olika kategorier: skräckinjagande drömmar (där hennes liv är i fara), drömmar om att förlora en närstående och drömmar som är förvirrande och svåra att tyda.
• Visste du förresten att forskning visat att ju högre IQ en människa har ju mer drömmer hen?