Vårt tips: sluta grubbla börja leva med hjälp av denna briljanta bok!

Stressad? Läs om stressforskningens unga historia

Vi pratar mycket om stress nuförtiden, men med tanke på hur stor påverkan stress har på våra liv så är det märkligt att fenomenet inte ens fick ett namn (ordet fanns men inte i den betydelsen) förrän på 1920-talet. Ordet stress kommer från engelskans (middle English) ”destresse” som i sin tur lånats från gammal franska med rötterna i latinets ”stringere” (dra samman, hårt). Engelskans stress kom sedermera att betyda ”tryck” och ”spänning”. Länge användes begreppet mest inom fysiken, där det beskriver en kraft som verkar påfrestande på ett fysiskt objekt.

Stressad tecknad killeDet var den ungerske Endokrinologen Hans Seyle som i början på 1900-talet noterade att oavsett vad hans patienter led av så hade de alla en sak gemensamt; de såg sjuka ut. Enligt Seyles sätt att se på saken så befann sig alla av hans patienter under någon form fysisk stress, något som tryckte ner deras allmänna hälsa (även om det inte gick att hitta fysiologiska orsaker).

Tror du att dina hälsoproblem kan härledas till att du är ständigt stressad? Läs om fysiska symptom på stress.

Seyle la på 50-talet fram teorin GAS (general adaptation syndrome), stressyndromet. Seyeles stressyndrom delas in i tre olika delar, Alarmreaktionen, motstånd (resistance), utmattning (resistance).

1. Alarmreaktionen är vad som uppstår när det sympatiska nervsystemet aktiveras. Binjuremärgen producerar då noradenalin och adrenalin, musklerna spänns, pulsen och blodtrycket ökar, lungorna tar in mer luft och levern producerar mer blodsocker. Kroppen uppfattar helt enkelt en fara och gör sig redo för att ”fly eller fäkta”.
2. Den andra fasen karaktäriseras av, förutsatt att problemet som utlöste stressen försvunnit, att han eller hon får en chans att återhämta sig. Är faran fortfarande kvar (eller upplevd som att vara kvar) fortsätter kroppen producera mer kortisol (stresshormon) vilket gör individen mer stresstålig. Problemen brukar uppstå som en följd av att man befinner sig för ofta i denna fas med liten chans till återhämtning. I detta fall hamnar man i den tredje fasen av GAS.
3. Om inte individen återhämtar sig i detta stadium blir stressen skadlig eftersom trycket på kroppen blir för hårt. Man får ont i leder, problem med magen, utvecklar hjärtsjukdomar, etc. Går det riktigt illa riskerar man att bli utbränd, utveckla en utmattningsdepression.

Seyles syn på stress var revolutionerande, men har sedan dess utvecklats. Numera vet man till exempel att man också kan få stressymptom av inre stress, av upplevda hot (som är tankekonstruktioner snarare än verkliga hot), sorg, etc.
Läkaren John Mason gjorde ett genombrott när han studerade apor som tvingats gå utan mat i en viss period. Han delade in aporna i 2 grupper. Den första gruppen apor som svälte satt ensamma i isolering. Den andra gruppen fick se på när andra apor matades. Trots att båda grupperna upplevde den fysiska stressen som en följd av svält så producerade aporna som fick se andra äta mer stresshormoner. Med detta experiment bevisade John Mason att psykisk stress kan orsaka minst lika starka reaktioner som fysisk.

Om du ständigt går omkring och känner dig stressad är det nödvändigt att du låter din husläkare få veta detta. Det finns hjälp att få, och den bästa lösningen brukar vara att ta bort stressmomentet, men om det av olika anledningar inte är möjligt får man försöka, med hjälp av någon form av terapi, ändra sina tankemönster. Man får helt enkelt hjälp med att inse att problemet ofta inte är själva problemet, utan hur man förhåller sig till det.

Källor: humanstress.ca, Wikipedia, Nationalencyklopedin

Etiketter: ,
0 comments

0 kommentarer … add one

Gör din åsikt hörd