Känner du som jag en gnagande inre stress? En känsla av att du hela tiden missar något viktigt, eller att din tid och dina resurser (pengar, eller vad det nu än må vara) aldrig riktigt räcker till? Känner du hela tiden att allt du gör är en jakt på något? Och att nuet aldrig inte riktigt hinner ikapp jakten på framtiden?
Att du har sex för orgasmen? Att du joggar för att komma fram fortare? Att du dricker vin för att bli full? Att du stressar dig genom matlagandet och ätandet för att bli mätt? Det gör jag. Hela tiden. Just nu stressar jag med att bli klar med denna artikel för att kunna börja skriva på min nästa för en helt annan sida, och jag har redan skippat tanken på en grönsaksgratäng till förmån för en mikrosoppa, för att hinna med att se fotbollen ikväll, och samtidigt har jag fyra sidor och nio flikar öppna i Firefox. Jag skiftar konstant mellan flikarna, och blicken vandrar mot inkorgen på Facebook, och jag för under tiden någon form av sms-diskussion.
Och jag har inte ens ADHD.
Jag är så urbota trött på detta beteende att jag gör vad som helst för att hitta någon form av inre lugn. Nuförtiden är det väldigt sällan som jag hittar det riktiga lugnet som ger en stark närvarokänsla som gör mig helt helt uppfylld i nuet.
Tidigare idag när jag satt på balkongen och läste (det går förstås inte att bara njuta av solen då detta är tidsineffektivt…) återupptäckte jag begreppet “medveten närvaro”, eller “mindfulness” som det kallas på engelska.
Jag vet ärligt talat inte riktigt hur eller om denna behandlingsmetod fungerar, men forskningen kring den är mycket positiv.
Metoden, eller snarare konceptet, som har sina rötter i buddismen, har under senare år kombinerats med mer traditionella psykologiska behandlingsformer för att behandla olika typer av psykologiska störningar, som till exempel depression.
Ur ett mer vardagligt perspektiv handlar den medvetna närvaron om att man ska släppa tankarna på gårdagen och framtiden och fokusera på nuet.
En annan viktig hörnsten är att vara uppmärksam på andra människors känslor och handlingar, och att man aldrig ska döma vare sig dem eller sig själv. Undvik att tänka i värdeladdade ord som “positivt” eller “negativt”, “bra” eller “dåligt, fokusera istället på att objektivt beskriva din omgivning. Undvik alltså det fundamentala attributionsfelet i så stor uträckning det går.
När man till exempel joggar ska man fokusera, inte på målet, eller blodsmaken i munnen eller värken i fötterna, utan på vinden i träden, fågelkvittret, det härliga knastrandet av grus under fötterna.
Alla former av aktivitet, även de mest banala och tråkiga (hoppsan, ett värdeord) vardagssysslorna blir en form av stressmildrande meditation bara man har den rätta grundläggande tankemodellen.
Man ska vara konstant medveten om sina känslor, tankar och sin kropp. Framförallt medvetenheten om sin andning är ett nyckelbegrepp inom Mindfulness. Man ska fokusera på sin andning och på så sätt öka sin kroppsmedvetenhet. Det är först då stressen kan försvinna och ersättas av ett mer harmoniskt inre lugn.
För många är denna form av sinnesnärvaro självklar. För de flesta informationsstressade individer, som undertecknad, är det en lång och mödosam process att nå en inre frid till och med när man, eller kanske i synnerhet då, gör de mest vardagliga bestyr.
Det finns ett företag som säljer CD-kurser i medveten närvaro, och som erbjuder gratisprover. Jag vet inte om denna metod fungerar, om den kanske är för banal. Men om den funkade för Buddha borde den fungera för mig också… Det är vilket som värt ett försök. Ska anmäla mig för ett gratistest… om jag hinner. Måste skriva den där andra artikeln först. Och sen börjar ju fotbollen.
I morgon kanske.
Ett svar på ”Känner du dig stressad? Du kanske också borde testa “Medveten närvaro””
Känner igen mig i detta. Håller på med min master uppsats just nu. Men sedan jag började gå o lägga mig i tid och börja röra på mig mer regelbundet, samt prioritera sådant som inte är lika viktigt. Så börjar jag återfå kontrollen mot stressen.