Depression – hopplöst mörker för vissa, nödvändig process enligt andra

Depression har länge plågat och fascinerat människan. Tillståndet har skildrats i litteraturen, gestaltats i pjäser och filmer, och varit en stor källa till huvudbry för såväl schamaner som moderna vetenskapsmän.

Winston Churchill brukade referera till sina perioder av depression som “den svarta hunden”. Peter Englund, Svenska Akademins Ständige Sekreterare, skrev i slutet av 2008 ett mycket starkt blogginlägg om hans “svarta hund”, om hur han drabbades av en stark våg depression och hur den nästan drev honom till självmord.

Englund beskriver depression som en “hopplöshet – svart, fullständig, horisontlös”, och det är just denna känsla av total hopplöshet som brukar löpa som en röd tråd genom de flesta beskrivningar av det depressiva tillståndet.

Det finns många mer eller mindre vetenskapliga teorier om vad depression egentligen är. En biologisk teori handlar om att hjärnans signalsystem inte fungerar som det skall, och psykologer brukar framhäva att det i depressiva patienter brukar finnas någon form av bakomliggande psykiska konflikter. Depressioner brukar ofta komma i samband med omvälvande händelser i livet som förlossning och pubertet, eller i samband med en längre tids högt alkoholintag, eller medicinering. Det är också vanligt att traumatiska händelser utlöser en depression.

Vissa hävdar dock att depression är som magsår, och kan drabba vem som helst, när som helst, oavsett hur den sociala situationen ser ut i övrigt för individen.

Men oavsett om depressionen ses som ett hopplöst mörker sprunget ur biologiska processer, eller som en följd av negativa händelser i livet råder det delade meningar om huruvida den bör ses som vilken sjukdom som helst, eller om den har nyttiga funktioner för människan.

Många forskare, till exempel vid Cardiff och New York University, menar att lättare depressioner är något som kan vara positivt eftersom de gör oss starkare och motiverar oss till att förändra negativa livsmönster. Samma forskare hävdar dessutom att starka antidepressiva mediciner kan skada den naturliga utvecklingen av vårt känsloliv (även om de i många fall är rentav livsnödvändiga). Deras grundtanke är att depressioner inte skulle finnas om de inte hade en viktig funktion för oss.

Oavsett hur det ligger till med denna saken bör du söka hjälp om du känner att din depression börjar ta överhanden över ditt liv. Ta reda på var du kan få hjälp genom att följa denna länk.

Nya riktlinjer för behandling av depression

Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid depression (slutversionen efter remiss, hösten 2017) rekommenderas metoden att elektromagneter på patienternas huvud stimulerar områden i hjärnan som påverkas vid depression. Magnetströmmar kommer att bli en allt vanligare behandlingsmetod efter dessa nya riktlinjer. Samtidigt rekommenderas olika typer av KBT-behandlingar. De nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen innebär dock att man inte rekommenderar vare sig ljusterapi eller läkemedelsgruppen benzodiazepiner vid depression.

Kort video om depression

Världshälsoorganisationen WHO har gjort en mycket uppskattad animerad kortfilm om en man och hans depression. I ett 4 minuter långt klipp beskriver illustratören och författaren Matthew Johnstone om hur han fick bukt med sin “Svarta hund”. Vi rekommenderar starkt att alla tittar på denna video.